Njurbäckeninflammation – symtom, orsaker och behandling

Vad är njurbäckeninflammation?

Njurbäckeninflammation innebär att bakterier har nått upp till njurarna och orsakat en inflammation i njurbäckenet – det område där urinen samlas innan den leds vidare till urinblåsan.

Infektionen orsakas oftast av bakterien Escherichia coli (E. coli), som normalt finns i tarmen. När bakterierna tar sig upp genom urinröret och urinblåsan till njurarna uppstår en djupare infektion.

Njurbäckeninflammation kan drabba både kvinnor och män, men är vanligare hos kvinnor eftersom urinröret är kortare. Det förekommer även hos barn, särskilt vid anatomiska avvikelser i urinvägarna.

 

Orsaker och riskfaktorer

De flesta fall av njurbäckeninflammation börjar som en vanlig urinvägsinfektion. När bakterier inte behandlas i tid får de möjlighet att vandra vidare uppåt i urinvägarna.

Vanliga orsaker och riskfaktorer:

• Obehandlad eller återkommande urinvägsinfektion
• Urinstopp eller hinder i urinflödet (t.ex. förstorad prostata)
• Nedsatt immunförsvar
• Graviditet
• Kateter eller annan främmande kropp i urinvägarna
• Missbildningar i urinvägarna

Att känna igen tidiga tecken på urinvägsinfektion – som sveda, trängningar och grumlig urin – är viktigt för att undvika att infektionen sprider sig.

 

Läs mer i vår artikel: “Återkommande urinvägsinfektion – orsaker och behandling”

 

Symtom på njurbäckeninflammation

Symtomen varierar beroende på hur allvarlig infektionen är, men de vanligaste tecknen är:

• Hög feber (ofta över 38,5 °C)
• Frossa och allmän sjukdomskänsla
• Smärta eller värk i sidan, ländryggen eller nedre delen av ryggen
• Illamående och ibland kräkningar
• Sveda vid urinering
• Täta urinträngningar
• Grumlig eller illaluktande urin

I vissa fall kan magen kännas svullen eller öm, och hos äldre kan symtomen vara mer diffusa – ibland endast feber och förvirring.

Smärtan sitter ofta högt upp på ena sidan av ryggen, strax under revbenen, där njurarna är placerade.

 

Njurbäckeninflammation utan feber

Alla får inte feber, särskilt äldre personer eller personer med nedsatt immunförsvar.
Vid så kallad tyst njurbäckeninflammation kan trötthet, ryggvärk och urinbesvär vara de enda symtomen.

Därför är det viktigt att alltid söka vård vid misstänkt urinvägsinfektion som inte går över på några dagar.

 

Hur snabbt utvecklas njurbäckeninflammation?

En obehandlad urinvägsinfektion kan utvecklas till njurbäckeninflammation inom ett till två dygn.
Infektionen sprider sig snabbt uppåt via urinledarna, vilket kan leda till hög feber och smärta i ryggen.

Ju tidigare du söker vård, desto enklare och kortare blir behandlingen.

 

Diagnos och undersökning

Vid misstanke om njurbäckeninflammation görs en urinanalys för att påvisa bakterier och vita blodkroppar.

Vanligtvis tas även:

• Urinodling: För att identifiera bakterietyp och resistens.
• Blodprov (CRP, LPK): Visar tecken på inflammation.
• Kreatinin: För att bedöma njurfunktion.
• Ultraljud eller datortomografi: Vid misstanke om komplikationer som njursten eller hinder i urinvägarna.

En snabb diagnos är avgörande för att undvika spridning till blodet (sepsis).

 

Behandling av njurbäckeninflammation

Njurbäckeninflammation ska alltid behandlas med antibiotika. Val av antibiotikum beror på infektionens allvarlighetsgrad och odlingsresultat.

Vanliga antibiotika vid njurbäckeninflammation:

• Ciprofloxacin: Används ofta som förstahandsval vid okomplicerad infektion.
• Trimetoprim-sulfa: Alternativ vid resistens mot kinoloner.
• Cefotaxim eller Piperacillin-tazobaktam: Används vid svårare fall på sjukhus.
• Amoxicillin-klavulansyra (penicillin): Används vid särskilda bakteriestammar.

Behandlingen pågår vanligtvis 7-14 dagar. Vid svåra infektioner inleds behandlingen med intravenös antibiotika på sjukhus, följt av tabletter hemma.

 

Hur snabbt hjälper antibiotika?

De flesta märker förbättring inom 2-3 dygn efter att behandlingen påbörjats.
Febern sjunker ofta först, medan smärtan i ryggen kan dröja något längre.
Om febern inte går ner eller om symtomen förvärras efter tre dagar bör du söka vård igen.

 

Hur länge varar njurbäckeninflammation?

Infektionen går vanligtvis över inom en till två veckor med behandling.
Trötthet och nedsatt ork kan dock sitta i ytterligare några dagar efteråt.

Utan behandling kan infektionen spridas till blodet, vilket leder till sepsis – ett allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd.

 

Njurbäckeninflammation hos barn

Barn kan få njurbäckeninflammation även utan typiska symtom som feber eller ryggont.
De kan i stället visa tecken som:

• Irritation och gråt vid kissning
• Feber utan annan orsak
• Dålig aptit
• Kräkningar eller trötthet

Barn under två år utreds ofta med ultraljud för att se om det finns avvikelser i urinvägarna.

 

Njurbäckeninflammation under graviditet

Gravida har ökad risk för njurbäckeninflammation eftersom urinflödet genom urinledarna är långsammare under graviditeten.
Tillståndet behandlas alltid på sjukhus med intravenös antibiotika för att skydda både mamman och fostret.

Efter infektionen följs graviditeten upp med extra urinprover för att förebygga nya infektioner.

 

Förebyggande åtgärder

Det går inte alltid att förhindra njurbäckeninflammation, men risken kan minskas genom goda vanor:

• Drick mycket vatten: Det hjälper kroppen att spola ut bakterier.
• Kissa regelbundet: Undvik att hålla dig länge.
• Torka framifrån och bakåt efter toalettbesök.
• Undvik starkt parfymerade intimprodukter.
• Behandla urinvägsinfektion snabbt – vänta inte på att det går över av sig själv.

 

När ska man söka vård?

Sök vård direkt om du har:

• Feber och frossa i samband med urinvägsbesvär.
• Smärta i sidan eller ryggen.
• Illamående eller kräkningar.
• Symtom på urinvägsinfektion som inte går över inom 2-3 dagar trots behandling.

Hos Doktera kan du snabbt få hjälp online vid misstänkt urinvägsinfektion – innan den hinner utvecklas till njurbäckeninflammation.

Du fyller enkelt i ett digitalt formulär, beskriver dina symtom och kan få recept eller vidare vårdråd från en legitimerad läkare.

 

Sök vård för urinvägsinfektion hos Doktera

 

Sammanfattning

Njurbäckeninflammation är en allvarligare form av urinvägsinfektion som alltid kräver behandling.
De första tecknen är ofta feber, ryggsmärta och sjukdomskänsla. Tidig vård är avgörande för att undvika komplikationer.

Behandlingen sker med antibiotika och de flesta blir helt återställda inom ett par veckor.
För att förebygga sjukdomen är det viktigt att dricka mycket, kissa regelbundet och behandla urinvägsinfektion i tid.