Vanliga frågor och svar om sårinfektioner

Hur ser ett infekterat sår ut?

Ett infekterat sår kan kännetecknas av flera symtom. Vanliga tecken är:

 

1. Rodnad och svullnad: Om huden runt såret blir röd och upphöjd kan det vara ett tecken på infektion.
2. Värmeökning: Infekterade sår känns ofta varmare vid beröring jämfört med den omgivande huden.
3. Varbildning: Gul eller grönaktig vätska som rinner från såret är en tydlig signal på infektion.
4. Smärta och ömhet: Ett infekterat sår är ofta mer smärtsamt än ett rent och läkt sår.

 

Om du märker något av dessa symtom är det viktigt att hålla såret rent och övervaka dess utveckling. Vid osäkerhet kan du kontakta oss på Doktera för vägledning.

Hur vet man om ett sår är infekterat?

Förutom de fysiska tecknen på infektion, kan kroppen ge andra signaler:

 

• Feber: Om du får feber samtidigt som du har ett sår kan det betyda att infektionen sprider sig.
• Illaluktande sår: En dålig lukt från såret kan indikera att bakterier växer där.
• Försämrad läkning: Om såret inte visar några tecken på att läka eller till och med försämras, bör du vara uppmärksam.

 

Om du har något av ovanstående symtom rekommenderar vi att du söker vård. Våra läkare på Doktera kan hjälpa dig med en bedömning online och vid behov förskriva behandling.

Vad är stafylokocker?

Stafylokocker är en grupp bakterier som ofta orsakar infektioner i sår. Den vanligaste typen är Staphylococcus aureus, som kan finnas på huden eller i näsan hos många människor utan att orsaka problem. När huden skadas, som vid ett sår, kan stafylokocker tränga in och orsaka en infektion. I vissa fall kan dessa bakterier orsaka allvarligare infektioner, som till exempel en varböld eller i sällsynta fall blodförgiftning (sepsis). Antibiotikaresistenta stafylokocker, som MRSA, är en särskild utmaning eftersom de är svårare att behandla. God hygien och korrekt sårvård är nyckeln till att förebygga stafylokockinfektioner.

Hur länge kan man gå med en sårinfektion?

Det beror på infektionens svårighetsgrad och din allmänna hälsa.

 

• Milda infektioner: Dessa kan ibland försvinna av sig själva med rätt sårvård och rengöring.
• Kroniska infektioner: Om en infektion inte behandlas kan den bli kronisk och leda till komplikationer som djupare vävnadsskador.
• Akuta infektioner: Om såret börjar sprida infektionen till andra delar av kroppen, exempelvis genom blodet, kan det snabbt bli farligt och kräva omedelbar vård.

 

Vänta inte för länge – om du misstänker en infektion, kontakta oss på Doktera för en snabb bedömning.

Vilka bakterier orsakar svår sårinfektion?

De vanligaste bakterierna som orsakar svåra sårinfektioner inkluderar:

 

• Staphylococcus aureus: Som tidigare nämnt är detta en av de vanligaste orsakerna till sårinfektioner.
• Streptokocker: Dessa bakterier kan orsaka allvarliga infektioner som rosfeber eller nekrotiserande fasciit (känd som “mördarbakterier”).
• Pseudomonas aeruginosa: Vanlig vid kroniska sår, exempelvis bensår eller trycksår.

 

Om du har en djup eller långvarig sårinfektion kan det behövas en odling för att identifiera vilken bakterie som ligger bakom infektionen.

Vilka tecken kan tyda på en sårinfektion?

Utöver de lokala tecknen på ett infekterat sår (som rodnad, svullnad och varbildning) kan andra symtom tyda på att infektionen är mer allvarlig:

 

• Spridande rodnad: Om rodnaden kring såret sprider sig snabbt.
• Lymfstrimmor: Röda strimmor som löper från såret mot kroppen är ett tecken på att infektionen sprider sig via lymfsystemet.
• Allmän sjukdomskänsla: Trötthet, illamående eller feber kan tyda på att kroppen kämpar mot en infektion.

 

Dessa symtom bör alltid tas på allvar och utredas av en läkare.

Hur fort uppstår sårinfektion efter operation?

En sårinfektion efter operation, även kallad postoperativ infektion, kan uppstå:

 

• Inom 48 timmar: Tidiga infektioner är ofta orsakade av bakterier som redan fanns på huden vid operationstillfället.
• Efter några dagar till veckor: Infektioner kan också utvecklas senare, särskilt om såret inte hålls rent eller om du har ett försvagat immunförsvar.
• Flera veckor senare: Vissa infektioner, särskilt de som involverar implantat eller djupare vävnader, kan ta längre tid att märkas.

 

Det är viktigt att följa alla eftervårdsinstruktioner noggrant och kontakta vården om du märker några tecken på infektion.

Vad kan jag göra själv för att förebygga sårinfektioner?

Det finns flera saker du kan göra för att minska risken för sårinfektion:

 

• Håll såret rent: Tvätta försiktigt med ljummet vatten och mild tvål.
• Byt förband regelbundet: Ett rent och torrt förband skyddar såret från smuts och bakterier.
• Undvik att pilla på såret: Dina händer kan föra in bakterier i såret.

 

Om du har en kronisk sjukdom, som diabetes, är det extra viktigt att kontrollera dina sår regelbundet och hålla blodsockret under kontroll.

Hur behandlas en sårinfektion?

Behandling av sårinfektioner beror på infektionens svårighetsgrad.

 

• Milda infektioner: Dessa behandlas ofta med rengöring och antiseptiska medel.
• Allvarligare infektioner: Kan kräva antibiotika, antingen lokalt (som salva) eller systemiskt (som tabletter eller intravenöst).
• Kirurgiska ingrepp: I vissa fall kan det behövas en liten operation för att dränera var eller ta bort död vävnad.

 

Hos Doktera kan vi hjälpa dig att bedöma din situation och snabbt sätta in rätt behandling.

När bör jag söka vård för en sårinfektion?

Du bör kontakta läkare om:

 

• såret inte förbättras inom några dagar trots rengöring.
• du får feber eller känner dig allmänt sjuk.
• rodnaden eller svullnaden sprider sig.

 

Vi på Doktera erbjuder snabb och enkel vård online, så tveka inte att höra av dig om du är osäker.

 

Läs mer: Under fakta och råd om sårinfektion får du en djupare förståelse för orsaker, egenvård och behandlingsalternativ.