Astma

Vad är astma?

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som påverkar människor i alla åldrar. Sjukdomen kan variera från mild till svår och påverkar människors liv på olika sätt. I Sverige har omkring 800 000 personer astma, och sjukdomen blir allt vanligare, särskilt bland barn. Med rätt behandling och kunskap om sin astma kan de flesta leva ett aktivt liv utan större begränsningar.

Vad händer i kroppen?

Vid astma är luftrören extra känsliga och reagerar starkare än normalt på olika retande ämnen eller situationer. När luftvägarna reagerar sker tre viktiga förändringar:

 

Den första förändringen är att slemhinnan i luftrören svullnar och blir inflammerad. Detta är en grundläggande del av sjukdomen och finns där hela tiden, även när du känner dig frisk. Den andra förändringen är att musklerna som omger luftrören drar ihop sig, vilket gör luftrören trängre. Den tredje förändringen är att det bildas mer slem än vanligt i luftvägarna. Dessa tre förändringar gör tillsammans att luftrören blir trängre, vilket försvårar andningen och kan ge karakteristiska astmasymtom.

Olika typer av astma

Allergisk astma

Den vanligaste formen av astma hos barn och unga vuxna är allergisk astma. Vid denna typ reagerar luftvägarna på allergiframkallande ämnen som pollen, pälsdjur eller kvalster. Många med allergisk astma har även hösnuva eller eksem. Det är viktigt att identifiera vilka allergener som utlöser besvären för att kunna undvika dem.

Läs mer om pollenallegi här: Fakta och råd om Pollenallergi

Ansträngningsastma

Vid ansträngningsastma får man symtom i samband med fysisk aktivitet. Detta beror på att den ökade andningen vid ansträngning gör att luftvägarna kyls ned och torkar ut, vilket utlöser en reaktion. Symtomen kommer ofta 5-10 minuter efter att man börjat anstränga sig och kan förvärras i kall och torr luft. Med rätt medicinering och uppvärmning kan de flesta med ansträngningsastma fortsätta vara fysiskt aktiva.

Förkylningsastma

Många, särskilt barn, får förvärrade astmasymtom i samband med förkylningar och andra luftvägsinfektioner. Detta kallas förkylningsastma och är en av de vanligaste orsakerna till att små barn behöver söka vård akut. God astmakontroll och rätt medicinering kan förebygga svåra besvär vid förkylningar.

Yrkesastma

Vissa personer utvecklar astma på grund av ämnen de utsätts för i sitt arbete. Detta kallas yrkesastma och kan orsakas av till exempel mjöl, djur eller kemikalier. Om man misstänker yrkesastma är det viktigt att utreda detta tidigt för att kunna vidta rätt åtgärder.

Symtom och kännetecken

Astmasymtom kan variera mycket mellan olika personer och över tid. Vanliga symtom är:

återkommande hosta, särskilt nattetid eller tidigt på morgonen

väsande eller pipande andning

andnöd eller känsla av att inte få luft

tryckkänsla över bröstet

slembildning i luftvägarna

ökad slemproduktion

trötthet och försämrad ork

sömnstörningar på grund av andningsbesvär

Symtomen kan förvärras av olika triggers som:

 

• luftvägsinfektioner och förkylningar
• allergiframkallande ämnen
• fysisk ansträngning
• kall luft
• stress och starka känslor
• luftföroreningar och tobaksrök
• starka dofter

Diagnostik och undersökning

För att ställa diagnosen astma och bedöma hur allvarlig den är behöver läkaren göra flera olika undersökningar. Den första och viktigaste delen är att läkaren lyssnar på din beskrivning av symtomen. Läkaren vill veta när och hur besvären uppträder, vad som utlöser dem och hur de påverkar din vardag.

Vid den fysiska undersökningen lyssnar läkaren på dina lungor med stetoskop, både när du andas normalt och när du andas forcerat. Olika typer av pipande eller väsande ljud kan ge information om var i luftvägarna det finns förträngningar.

För att bekräfta diagnosen görs ofta lungfunktionstester:

• Spirometri är den viktigaste undersökningen vid astma. Du får andas i ett munstycke som är kopplat till en dator som mäter hur mycket och hur snabbt du kan andas ut. Undersökningen görs både före och efter att du fått luftrörsvidgande medicin för att se om lungfunktionen förbättras av medicinen.
• PEF-mätning (Peak Expiratory Flow) är ett enklare test som mäter hur snabbt du kan blåsa ut luft. Du kan göra PEF-mätningar hemma för att följa hur din astma varierar över tid och hur den påverkas av olika faktorer.

Behandling av astma

Målet med astmabehandling är att du ska kunna leva ett normalt liv utan begränsningar. Modern astmabehandling bygger på två huvudprinciper:

Antiinflammatorisk behandling

Den viktigaste behandlingen är inhalationssteroider som dämpar inflammationen i luftrören. Detta är en förebyggande behandling som du ska ta regelbundet, även när du mår bra. Vanliga läkemedel är:

• pulmicort
• giona
• flutide
• alvesco

Luftrörsvidgande behandling

Dessa mediciner används på två sätt:

 

• kortverkande (vid behov) som ger snabb lindring vid akuta besvär
• långverkande som används regelbundet tillsammans med kortison vid svårare astma

Särskilda situationer

Astma och graviditet

Om du är gravid är det extra viktigt att din astma är välbehandlad eftersom syrebrist kan påverka fostret. De flesta astmamediciner kan användas under graviditet, och det är oftast farligare att låta bli mediciner än att ta dem.

Astma och infektioner

Personer med astma bör vara extra uppmärksamma vid luftvägsinfektioner eftersom dessa kan förvärra astman. Det är viktigt att:

 

• vara extra noggrann med din astmamedicin vid förkylningar
• ha en handlingsplan för hur du ska öka medicineringen vid försämring
• kontakta vården om dina vanliga mediciner inte räcker till

När ska du söka vård för astma?

Kontakta vården om:

 

• du misstänker att du har astma men inte fått diagnos
• din medicinering inte hjälper som förväntat
• du behöver använda din akutmedicin mer än 2-3 gånger per vecka
• du vaknar på nätterna av astmabesvär
• din astma påverkar dina dagliga aktiviteter
• du får svåra symtom vid förkylningar eller ansträngning

 

Vid akut försämring med svår andnöd ska du söka akut vård direkt.

Egenvård och förebyggande åtgärder

God egenvård är en viktig del i att hantera astma. Genom att ta hand om dig själv på rätt sätt kan du minska risken för besvär och förbättra din livskvalitet. Här är några viktiga åtgärder du kan vidta:

Medicinhantering

Korrekt användning av dina astmamediciner är avgörande för en god astmakontroll:

 

• ta alltid dina mediciner enligt ordination, även när du mår bra
• skölj munnen efter användning av inhalationssteroider för att förebygga munsvamp
• kontrollera regelbundet din inhalationsteknik med din läkare eller astmasjuksköterska
• ha alltid med dig din akutmedicin
• använd PEF-mätare hemma om din läkare rekommenderat det

Miljöanpassning

Din omgivning kan påverka din astma betydligt. Tänk på att:

 

• hålla hemmet rent och dammfritt
• vädra ordentligt, särskilt i sovrummet
• undvika miljöer med mycket pollen under pollensäsongen
• vara uppmärksam på luftkvaliteten både inne och ute
• använda andningsskydd vid behov, särskilt i kall luft eller vid ansträngning

Motion och träning

Regelbunden motion är viktigt även om du har astma:

 

• börja försiktigt och öka gradvis
• värm upp ordentligt innan träning
• ta eventuell förebyggande medicin enligt läkares ordination
• välj aktiviteter som passar dig
• var extra uppmärksam vid träning i kall luft
• lyssna på din kropp och anpassa aktiviteten efter dagsform

Astma och allergier

Många med astma har också allergier, vilket kan komplicera sjukdomen:

 

• håll koll på pollenprognoser under pollensäsongen
• identifiera dina allergiska triggers
• diskutera eventuell allergivaccination med din läkare
• ha en plan för hur du hanterar både astma och allergi
• var extra uppmärksam under perioder med hög pollenförekomst

Hur kan Doktera hjälpa dig?

Hos Doktera kan du få snabbt och enkelt få hjälp med bland annat:

 

• bedömning av astmasymtom
• förnyelse av astmamediciner
• rådgivning om behandling
• uppföljning av din astma
• handlingsplan vid försämring

 

Vi erbjuder digital vård som är tillgänglig dygnet runt, och våra läkare har stor erfarenhet av att behandla astma. Du får snabb hjälp och kan få recept på dina mediciner förskrivna vid behov.

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om Astma”

Tillförlitliga länkar för mer information

Astma och Allergiförbundet – Astma

1177 Vårdguiden – Astma

Internetmedicin – Astma vuxna, utredning och behandling