Blefarit (Ögonlocksinflammation)

Vad är blefarit?

Blefarit är en inflammation i ögonlockskanterna, ofta orsakad av en överväxt av bakterier som normalt finns på huden eller av problem med tårkörlar som producerar olja (Meiboms körtlar). Tillståndet är oftast kroniskt, vilket innebär att det kan komma och gå under lång tid, och drabbar både vuxna och barn.

Olika typer av blefarit

Det finns två huvudtyper av blefarit, som ofta kan förekomma samtidigt:

Främre blefarit

Denna typ påverkar den yttre delen av ögonlocket där ögonfransarna fäster. Den orsakas ofta av bakterier (som stafylokocker) eller mjäll i hårbotten och på ögonbrynen (seborroisk blefarit). Symtom inkluderar skorpor, fjäll och rodnad vid fransraden.

Bakre blefarit

Denna typ påverkar den inre delen av ögonlocket, nära ögat, och är kopplad till problem med Meiboms körtlar. Dessa körtlar producerar olja som är viktig för en stabil tårfilm. När körtlarna blir igentäppta eller inflammerade kan tårfilmen försämras, vilket leder till torra ögon och inflammation. Detta är också känt som Meibomsk körteldysfunktion (MGD).

Orsaker och riskfaktorer till blefarit

Blefarit är ofta ett resultat av flera samverkande faktorer. De vanligaste orsakerna inkluderar:

• Bakteriell överväxt: Stafylokockbakterier, som naturligt finns på huden, kan frodas och orsaka inflammation i ögonlockskanterna.
• Seborré: En överproduktion av talgkörtlar i hårbotten, på ansiktet och ögonbrynen kan leda till seborroisk blefarit. Detta visar sig ofta som mjälliga flagor vid ögonfransarna.
• Dysfunktion i Meiboms körtlar (MGD): När dessa oljeproducerande körtlar blir igentäppta eller inflammerade, kan de inte producera tillräckligt med olja till tårfilmen. Detta leder till att tårarna avdunstar snabbare, vilket i sin tur orsakar torra ögon och inflammation.
• Demodexkvalster: Dessa mikroskopiska kvalster lever naturligt på huden men kan i vissa fall överväxa och bidra till inflammationen.
• Allergiska reaktioner: Vissa allergier, till exempel mot kosmetika eller kontaktlinser, kan irritera ögonlocken och framkalla blefaritliknande symtom.
• Hudsjukdomar: Tillstånd som rosacea eller eksem kan öka risken för blefarit.
• Stress: Även om stress inte direkt orsakar blefarit, kan det förvärra befintliga inflammationer och påverka immunsystemet, vilket kan göra kroppen mer mottaglig för utbrott.
• Hormonella förändringar: Hormonella fluktuationer kan påverka oljekörtlarna och därmed bidra till blefarit.
• Dålig ögonhygien: Otillräcklig rengöring av ögonlocken kan bidra till ansamling av bakterier och fett.

Är blefarit smittsamt?

Nej, blefarit är inte smittsamt. Du kan inte överföra blefarit till någon annan, och du kan inte heller få det av någon annan. Det är ett inflammatoriskt tillstånd som uppstår på grund av faktorer som rör din egen kropp och dess mikromiljö runt ögonen.

Symtom på blefarit

Symtomen på blefarit kan variera i svårighetsgrad, men de är ofta mest märkbara på morgonen. Vanliga symtom inkluderar:

• Röda och svullna ögonlockskanter: Inflammationen gör att kanterna blir irriterade och rodnade.
• Klåda och sveda i ögonen: En konstant känsla av att det kliar och bränner.
• Gruskänsla eller skav i ögonen: Det kan kännas som om du har sand eller något främmande i ögat.
• Skorpor och fjäll vid fransraden: Särskilt på morgonen kan du se små fjäll eller skorpor som sitter fast vid ögonfransarna. Detta är vanligare vid främre blefarit.
• Klibbiga ögonlock: Ögonlocken kan klibba ihop, särskilt efter sömn.
• Torra ögon: En försämrad tårfilm på grund av MGD kan leda till torra och irriterade ögon.
• Ökad tårbildning: Paradoxalt nog kan irritationen leda till att ögonen rinner mer för att försöka skölja bort irritationen.
• Ljus känslighet (fotofobi): Ögonen kan bli känsligare för ljus.
• Utslag på ögonlocken: I vissa fall kan inflammationen orsaka små röda utslag eller en irriterad hud på ögonlocken.
• Smärta: Även om obehag är vanligare, kan svår inflammation leda till smärta.

Skillnaden på ögonlocksinflammation och ögoninflammation

Det är viktigt att skilja på ögonlocksinflammation (blefarit) och ögoninflammation (konjunktivit), även om symtomen ibland kan överlappa.

• Blefarit (Ögonlocksinflammation): Inflammationen är primärt lokaliserad till ögonlockskanterna och ögonfransarna. Symtomen är fokuserade där, med rodnad, svullnad, klåda, skorpor och fjäll. Själva ögat kan vara rött på grund av irritation men är sällan direkt infekterat.
• Konjunktivit (Ögoninflammation/bindhinneinflammation): Detta är en inflammation i bindhinnan, den tunna slemhinna som täcker ögonvitan och insidan av ögonlocken. Symtom inkluderar uttalad rodnad i ögonvitan, klåda eller sveda, grusig känsla, ökat tårflöde och ibland varigt sekret. Konjunktivit kan vara bakteriell, viral eller allergisk.

Om du är osäker på vilken typ av inflammation du har, bör du söka vård hos Doktera för en korrekt diagnos.

 

Läs mer om konjuktivit i vår artikel: “Vanliga frågor om Konjuktivit”

Diagnos av blefarit

En läkare kan oftast diagnostisera blefarit genom en enkel undersökning. De kommer att titta efter tecken på inflammation, rodnad, svullnad, skorpor och eventuella problem med Meiboms körtlar. I sällsynta fall kan prover tas om det finns misstanke om infektion eller andra underliggande orsaker.

Behandling av blefarit

Behandlingen av blefarit är ofta långsiktig och fokuserar på att kontrollera symtomen snarare än att bota tillståndet helt, eftersom det ofta är kroniskt. God ögonhygien är grundläggande och den viktigaste delen av behandlingen.

Egenvård

Det finns mycket du kan göra själv för att lindra ögonlocksinflammation:

• Värmeomslag: Lägg en varm, fuktig kompress över slutna ögon i 5-10 minuter, 2-4 gånger om dagen. Värmen mjukar upp eventuella skorpor och smältar det förtjockade sekretet i Meiboms körtlar, vilket gör det lättare att rengöra ögonlocken.
• Ögonlocksmassage: Efter värmeomslaget, massera försiktigt ögonlocken med rena fingrar eller en bomullspinne. Vid främre blefarit, massera längs fransraden. Vid bakre blefarit (MGD), massera från fransraden in mot ögat för att hjälpa körtlarna att tömma sig. Var noga med att inte trycka direkt på ögat.
• Rengöring av ögonlocken: Detta är avgörande. Använd en mild ögonlocksrengöring (finns på apotek), utspädd babyolja utan parfymer, eller enbart ljummet vatten med en ren kompress eller bomullspinne. Rengör noggrant längs fransraden och ögonlockskanterna för att avlägsna skorpor, fjäll och överskott av fett. Gör detta 1-2 gånger dagligen, särskilt på morgonen.
• Tårsubstitut (ögondroppar mot torra ögon): Eftersom blefarit ofta leder till torra ögon, kan smörjande ögondroppar utan konserveringsmedel ge lindring. Använd dem regelbundet under dagen.
• Undvik irriterande faktorer: Undvik att gnugga dig i ögonen. Om du använder smink, särskilt kajalpenna längs vattenlinjen, kan det förvärra irritationen. Se till att byta ut gammalt smink regelbundet.
• Hantera underliggande orsaker: Om din blefarit är kopplad till seborré eller rosacea, se till att behandla även dessa tillstånd.

Medicinsk behandling

Om egenvården inte räcker, kan våra läkare förskriva medicin:

• Antibiotiska ögonsalvor eller droppar: Vid bakteriell överväxt kan en kort kur med antibiotika hjälpa. Detta används främst vid akuta skov eller svåra fall.
• Orala antibiotika: I vissa kroniska fall, särskilt vid bakre blefarit/MGD, kan låga doser av tetracyklin-antibiotika (t.ex. doxycyklin) under en längre period minska inflammationen och förbättra funktionen i Meiboms körtlar.
• Antiinflammatoriska ögondroppar: Kortisonbaserade ögondroppar kan användas under en kort period för att minska svår inflammation, men detta sker alltid under läkares övervakning på grund av potentiella biverkningar.
• Cykosporin ögondroppar: Vid svår torrögonproblematik som är kopplad till blefarit kan cyklosporin droppar förskrivas för att minska inflammationen och förbättra tårproduktionen.

Hur länge kan man ha blefarit?

Blefarit är ofta ett kroniskt tillstånd, vilket innebär att det kan kvarstå under lång tid, ibland i åratal, med perioder av förbättring och försämring. Nyckeln till att hantera blefarit är att upprätthålla en konsekvent daglig ögonhygien, även när symtomen är milda. Att följa behandlingsråden kan effektivt hålla symtomen i schack och förhindra akuta skov. Det är sällan ett tillstånd som “försvinner” helt, men det kan kontrolleras mycket väl.

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om Blefarit”

 

När bör man söka vård för blefarit?

Du bör söka vård om:

• dina symtom inte förbättras trots regelbunden egenvård under en vecka eller två.
• du upplever smärta i ögat.
• synen plötsligt blir påverkad eller dimmig.
• du misstänker en ögoninfektion med varigt sekret eller svår rodnad.
• du har en svår svullnad eller rodnad som sprider sig utanför ögonlocket.
• du är osäker på om du har blefarit eller en annan ögonåkomma.

Hur kan Doktera hjälpa dig?

Har du symtom för blefarit eller är osäker på om du behöver behandling? Doktera finns här för att hjälpa dig. Använd vårt digitala hälsoformulär och få en bedömning och recept inom 10 minuter för 100 kr. Snabbt, tryggt och enkelt.

Sök vård för dina ögonbesvär här

 

Tillförlitliga länkar för mer information
Internetmedicin – Blefarit (ögonlocksinflammation)