Covid-19 (Coronavirus)

SARS-CoV-2 och dess spridning

Det virus som ligger bakom COVID-19, SARS-CoV-2, är ett virus som tillhör coronavirusfamiljen. Forskning tyder på att coronavirus har sitt ursprung i djurriket. Den nuvarande pandemin startade i slutet av 2019. Spridningen av SARS-CoV-2 sker primärt genom små droppar som bildas när en smittad person hostar, nyser, talar eller andas. Dessa droppar kan sedan andas in av personer i närheten eller hamna på ytor som de sedan rör vid, varpå smittan kan överföras via kontakt med ansiktet.

Särskilt omikronvarianten, som nu dominerar globalt, har visat sig ha en högre smittsamhet jämfört med tidigare varianter. Detta innebär att viruset kan spridas snabbare i befolkningen.

Coronasymptom: Hur COVID-19 kan yttra sig

De första tecknen på en COVID-19 infektion kan vara subtila och gradvisa, vilket ibland gör det svårt att skilja från en vanlig förkylning. Många upplever initialt en tilltagande trötthet och en känsla av irritation eller skrap i halsen. Därefter kan fler symtom utvecklas.

 

Första tecken på corona kan inkludera:

• en karakteristisk irritation eller skrapning i halsen
• tilltagande och ovanlig trötthet
• lätt huvudvärk och muskelvärk
• rinnande eller täppt näsa

 

Med den nu dominerande omikronvarianten är halsont ofta ett av de mest framträdande första symtomen. Många beskriver det som en annorlunda typ av halsont än vid en vanlig förkylning. Feber, som tidigare var ett vanligt initialt symtom, kan nu komma senare i sjukdomsförloppet eller till och med utebli helt vid en omikroninfektion.

Ett symtom som kan orsaka oro är tryck över bröstet vid corona. Detta kan kännas som en tyngdkänsla, svårighet att dra djupa andetag, andfåddhet även vid lätt ansträngning, eller en ihållande torrhosta. Det är viktigt att vara uppmärksam på om dessa symtom förvärras. Just en ihållande torrhosta vid corona är ett välkänt symtom som kan kvarstå under en tid.

Inkubationstid och hur länge man är smittsam

Inkubationstiden för COVID-19, det vill säga tiden från att man blir smittad tills man utvecklar symtom, varierar. Generellt brukar den ligga mellan 2 och 7 dagar, men i vissa fall kan den vara kortare eller längre. För omikronvarianten tenderar inkubationstiden att vara något kortare, ofta mellan 1 och 4 dagar, vilket kan bidra till den snabbare spridningen.

När det gäller hur länge man smittar med corona, så anses man vara mest smittsam i början av sjukdomsförloppet, det vill säga dagarna innan symtomdebut och de första dagarna efter att symtomen har börjat. Även med omikron är smittsamheten högst i de tidiga skedena. Generellt brukar man räknas som smittsam så länge man har symtom och eventuellt ytterligare några dagar efter att man har blivit feberfri och känner sig bättre. Officiella riktlinjer från Folkhälsomyndigheten ger mer detaljerad information om detta. Om du har träffat någon med corona eller träffat någon med covid, är det viktigt att vara uppmärksam på eventuella symtom och följa gällande rekommendationer om provtagning och självövervakning.

Att testa sig för COVID-19

Det finns olika typer av covid test tillgängliga, inklusive PCR-tester och snabbtester (antigentester). När ska man testa sig för corona? Generellt rekommenderas testning om du utvecklar symtom som kan tyda på COVID-19, särskilt om du tillhör en riskgrupp eller har haft nära kontakt med någon som är bekräftat smittad. Om du misstänker att du har omikron, baserat på dina symtom, är ett test det säkraste sättet att bekräfta infektionen, även om den exakta varianten oftast inte analyseras rutinmässigt.

Hur COVID-19 påverkar olika grupper

Barn och corona

Hos barn tenderar COVID-19 oftast att ge mildare symtom än hos vuxna. Vanliga symtom hos barn med corona inkluderar feber, förkylningssymtom (snuva, hosta), magbesvär som illamående eller diarré, trötthet och irritabilitet samt huvudvärk. Även om sjukdomsförloppet oftast är lindrigt är det viktigt att vara uppmärksam på barnets allmäntillstånd.

Riskgrupper och särskild försiktighet

Vissa grupper löper en högre risk att utveckla allvarligare former av COVID-19. Det är därför viktigt att personer i dessa riskgrupper för corona är extra vaksamma på symtom och söker vård vid behov, även vid milda symtom. Till dessa särskilt utsatta grupper hör:

• personer med hjärt-kärlsjukdom
• personer med diabetes
• personer med kronisk lungsjukdom
• personer med kraftig övervikt
• personer med nedsatt immunförsvar
• äldre personer (över 65 år)

Vaccination mot COVID-19: Skydd och viktig information

Vaccination är ett av de mest effektiva sätten att skydda sig mot allvarlig sjukdom, sjukhusinläggning och död orsakad av COVID-19. Vaccinerna som används i Sverige har genomgått rigorösa tester och godkänts av både europeiska och svenska läkemedelsmyndigheter. Även om vaccin inte alltid hindrar infektion helt, ger det ett betydligt bättre skydd mot ett svårt sjukdomsförlopp.

Hur fungerar COVID-19 vaccin?

De tillgängliga COVID-19-vaccinerna i Sverige baseras huvudsakligen på mRNA-teknologi eller är så kallade vektorvaccin. mRNA-vaccin innehåller en genetisk kod (mRNA) som instruerar kroppens celler att tillverka ett specifikt protein från viruset, vilket sedan triggar immunförsvaret att bilda antikroppar och immunceller. Vektorvaccin använder ett annat, ofarligt virus (vektor) för att leverera genetiskt material från SARS-CoV-2 in i cellerna, med liknande effekt. Gemensamt för båda typerna är att de lär kroppens immunförsvar att känna igen och bekämpa SARS-CoV-2-viruset om man skulle utsättas för det i framtiden.

Vilka vacciner erbjuds i Sverige?

De vacciner som för närvarande (med reservation för eventuella förändringar i framtiden) erbjuds i Sverige inom det nationella vaccinationsprogrammet inkluderar huvudsakligen mRNA-vacciner från Pfizer-BioNTech (Comirnaty) och Moderna (Spikevax). I vissa fall kan även andra vacciner komma i fråga.

Vem rekommenderas vaccination?

Rekommendationerna för vaccination mot COVID-19 kan variera beroende på ålder, hälsotillstånd och den aktuella epidemiologiska situationen. Generellt rekommenderas vaccination starkt för:

• Äldre personer (oftast 65 år och äldre): Risken för allvarlig sjukdom ökar med åldern.
• Personer med underliggande sjukdomar: Vissa medicinska tillstånd ökar risken för ett svårare sjukdomsförlopp. Detta inkluderar de riskgrupper som nämndes tidigare (hjärt-kärlsjukdom, diabetes, kronisk lungsjukdom, nedsatt immunförsvar med flera).
• Vissa grupper i hälso- och sjukvården samt omsorgen: För att skydda både personal och de mest sårbara.
• Gravida kvinnor: Vaccination rekommenderas under graviditet då det skyddar både den gravida och det nyfödda barnet.
• Barn och ungdomar: Rekommendationer för vaccination av barn och ungdomar kan variera beroende på ålder och eventuella riskfaktorer. Aktuell information från Folkhälsomyndigheten ger detaljerade riktlinjer.

Hur många doser behövs?

Antalet doser som rekommenderas beror på faktorer som ålder, hälsotillstånd och tidigare genomgången infektion. Grundvaccinationen består oftast av två eller tre doser. Påfyllnadsdoser (booster-doser) kan rekommenderas för att bibehålla ett gott skydd över tid, särskilt för riskgrupper och äldre. Information om aktuella rekommendationer gällande antal doser och intervall mellan dem finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Är COVID-19 vaccin säkert?

De COVID-19-vacciner som används är noggrant utvärderade och har visat sig vara säkra. Vanliga biverkningar är oftast milda och övergående, såsom ömhet vid injektionsstället, trötthet, huvudvärk och feber. Allvarliga biverkningar är mycket sällsynta. Myndigheterna fortsätter att övervaka säkerheten hos vaccinerna kontinuerligt.

Var och hur vaccinerar man sig?

Information om var och hur vaccination mot COVID-19 erbjuds kan variera regionalt. Vanligtvis sker vaccinationen via regionernas vaccinationscentraler, vårdcentraler eller ibland genom särskilda vaccinationskampanjer. Information om tidsbokning och aktuella möjligheter finns på din regions webbplats eller via 1177 Vårdguiden.

Viktigheten av fortsatt vaccination

Även om COVID-19 inte längre klassas som en samhällsfarlig sjukdom i samma utsträckning som tidigare, cirkulerar viruset fortfarande och kan orsaka allvarlig sjukdom hos vissa individer. Vaccination är ett viktigt verktyg för att minska risken för svår sjukdom och skydda både dig själv och andra i samhället. Det är därför viktigt att hålla sig informerad om aktuella vaccinationsrekommendationer och att ta de doser som rekommenderas för din åldersgrupp och eventuella hälsotillstånd.

Långtidscovid: När besvären kvarstår

För en del individer utvecklas ett långvarigt tillstånd efter en COVID-19 infektion, benämnt långtidscovid. Detta komplexa tillstånd kan innebära en rad olika besvär som kvarstår under en längre tid, såsom:

• en överväldigande trötthet (fatigue) som inte förbättras av vila
• återkommande huvudvärk och yrsel
• koncentrationssvårigheter och minnesproblem (“hjärntrötthet”)
• ihållande andningsbesvär
• hjärtklappning och bröstsmärtor
• sömnstörningar
• ångest och nedstämdhet

När ska du söka vård vid COVID-19?

Det är viktigt att kontakta vården om du upplever något av följande:

• tilltagande andningssvårigheter, särskilt i vila
• bröstsmärta eller tryck över bröstet som inte går över
• förvirring eller svårighet att hålla dig vaken
• svår yrsel eller allmänpåverkan
• hög feber som inte går ner med febernedsättande
• symtom som först förbättras men sedan plötsligt förvärras

Sammanfattning

Kom ihåg att informationen om COVID-19 ständigt uppdateras. Denna text är baserad på aktuell kunskap, men det är alltid bra att följa de senaste rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten.

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om Covid-19”

 

Tillförlitliga länkar för mer information:

Folkhälsomyndigheten – Aktuell veckorapport om Covid 19

Folkhälsomyndigheten – Vaccination mot Covid 19

1177 Vårdguiden – Covid 19