Depression

Olika typer av depression

Det finns flera former av depression, var och en med sina specifika kännetecken:

 

• Egentlig depression (klinisk depression): Kännetecknas av en period på minst två veckor med ihållande nedstämdhet eller förlust av intresse eller glädje, tillsammans med andra symtom som påverkar den dagliga funktionen.
• Återkommande depression: Innebär att en person upplever flera separata episoder av egentlig depression under sitt liv. Mellan dessa perioder kan stämningsläget återgå till det normala.
• Årstidsbunden depression (vinterdepression): En form av depression som återkommer under vissa tider på året, oftast under hösten och vintern när det är mindre dagsljus. Symtomen kan inkludera ökat sömnbehov, ökad aptit med viktuppgång och trötthet. Ljusterapi är ofta en effektiv behandling.
• Förlossningsdepression: En depression som kan drabba kvinnor under graviditeten eller inom ett år efter förlossningen. Hormonella förändringar, sömnbrist och de stora omställningarna i livet kan bidra. Det är viktigt att söka hjälp då detta kan påverka både mamman och barnet.
• Utmattningsdepression (utmattningssyndrom med depressiva inslag): Uppstår ofta efter långvarig stress och utmattning. Symtomen inkluderar djup trötthet, kognitiva svårigheter, irritabilitet och ofta även depressiva symtom. Behandlingen fokuserar på återhämtning, stresshantering och att återfå balans i livet.
• Bipolär sjukdom (manodepressiv sjukdom): Karaktäriseras av perioder av extremt upprymt stämningsläge (mani eller hypomani) som växlar med perioder av depression. Behandlingen är komplex och involverar ofta medicinering och psykoterapi.
• Dystymi (långvarig lindrig depression): En kronisk form av depression där personen upplever lindrigare symtom under en längre tid, minst två år hos vuxna. Även om symtomen är mindre intensiva, kan de fortfarande ha en betydande negativ inverkan på livskvaliteten.
• Atypisk depression: En form av depression som skiljer sig från den “typiska” depressionen genom vissa symtom, som tillfällig upprymdhet vid positiva händelser, ökad aptit och viktökning, ökat sömnbehov, en känsla av “tyngd” i armar och ben samt känslighet för avvisning.

 

Vanliga symtom vid depression

Depression kan yttra sig på olika sätt, men vanliga symtom inkluderar:

 

• ihållande nedstämdhet och en känsla av tomhet
• markant minskat intresse eller glädje i aktiviteter
• orkeslöshet och brist på energi
• sömnproblem (insomnia eller hypersomni)
• svårigheter med koncentration och beslutsfattande
• ångest och oro
• förändringar i aptit och vikt (utan avsiktlig viktnedgång eller viktuppgång)
• kroppsliga symtom som värk och smärta utan tydlig medicinsk orsak
• tankar på döden eller självmord

 

Om du har suicidala tankar bör du söka vård akut.

Riskfaktorer och orsaker till depression

Flera faktorer kan öka risken för att utveckla en depression:

 

• ärftlighet och genetiska faktorer
• långvarig eller intensiv stress och påfrestande livshändelser (t.ex., förlust av en närstående, relationsproblem, ekonomiska svårigheter)
• hormonella förändringar (t.ex., i samband med graviditet, förlossning eller klimakteriet)
• kemisk obalans av neurotransmittorer i hjärnan
• långvarig sömnbrist
• tidigare depressionsepisoder
• vissa kroppsliga sjukdomar (t.ex., kronisk smärta, hjärt-kärlsjukdom)
• social isolering och brist på socialt stöd

Behandlingsalternativ vid depression

Det finns många evidensbaserade behandlingsmetoder, ofta i kombination, för att effektivt hantera depression:

 

Psykologisk behandling

Samtalsterapi är en viktig del av behandlingen. Beprövade metoder innefattar:

 

• Kognitiv beteendeterapi (KBT): Fokuserar på att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden.
• Interpersonell terapi (IPT): Riktar sig mot att förbättra relationer och sociala färdigheter som kan bidra till depression.
• Psykodynamisk terapi: Utforskar omedvetna konflikter och tidiga livserfarenheter som kan påverka det nuvarande måendet.
• Mindfulness-baserad terapi: Integrerar medveten närvaro och acceptans för att hantera negativa tankar och känslor.

 

Läkemedelsbehandling

I vissa fall kan medicinering vara ett värdefullt komplement till psykoterapi. Våra läkare kan förskriva och följa upp behandling med:

 

• SSRI-preparat (selektiva serotoninåterupptagshämmare): Ökar nivån av serotonin i hjärnan.
• SNRI-preparat (serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare): Ökar nivåerna av både serotonin och noradrenalin.
• Andra antidepressiva läkemedel: Det finns flera andra typer av antidepressiva som kan vara lämpliga beroende på individens specifika situation.

 

Andra behandlingsmetoder

Beroende på typ och svårighetsgrad av depression kan andra metoder övervägas:

 

• ECT-behandling (elektrokonvulsiv terapi): Används vid svår depression när annan behandling inte har varit tillräckligt effektiv.
• Ljusterapi: En effektiv behandling för årstidsbunden depression som kompenserar för bristen på naturligt ljus.
• Fysisk aktivitet på recept (FaR): Regelbunden fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på humöret och kan vara en del av behandlingsplanen.
• Sömnreglering: Att etablera goda sömnvanor är viktigt för att hantera depressiva symtom.

Depression hos barn och unga

Depression hos barn och unga kan yttra sig annorlunda än hos vuxna, vilket ibland kan göra det svårt att upptäcka. Istället för uttrycklig nedstämdhet kan barn och ungdomar visa ökad irritabilitet, ilska, rastlöshet eller tillbakadragenhet. Skol prestationerna kan försämras, intresset för fritidsaktiviteter kan minska och de kan uppleva diffusa kroppsliga besvär som magont eller huvudvärk.

Vanliga symtom vid depression hos barn och unga kan inkludera:

 

• ihållande irritabilitet eller ilska
• återkommande utbrott eller gråtattacker
• minskad lust och glädje i aktiviteter de tidigare tyckt om
• social isolering och svårigheter med kamrater
• försämrade skolresultat och minskad motivation
• ökad trötthet och energibrist
• koncentrationssvårigheter
• förändringar i sömn- och matvanor
• ökad känslighet för kritik och avvisning
• självskadebeteende eller tankar på döden (i allvarligare fall)

 

Det är viktigt att komma ihåg att enstaka dåliga dagar eller tillfälliga humörsvängningar är normalt hos barn och unga. Oro bör uppstå om symtomen är ihållande, påverkar vardagen negativt och skiljer sig markant från barnets eller ungdomens vanliga beteende.

Orsaker och riskfaktorer hos barn och unga kan vara:

 

• genetisk sårbarhet och ärftlighet för psykisk ohälsa
• traumatiska upplevelser som mobbning, övergrepp eller förlust av en närstående
• stress i skolan eller hemmet
• familjeproblem eller konflikter
• neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD eller autism
• brist på socialt stöd

 

Om du som förälder, vårdnadshavare eller närstående misstänker att ett barn eller en ungdom lider av depression är det viktigt att söka professionell hjälp. Det kan innebära kontakt med skolkurator, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller en privat psykolog. Tidig intervention är avgörande och behandlingen kan inkludera samtalsterapi anpassad för åldern, familjeterapi och i vissa fall även medicinering.

Depression hos äldre

Depression hos äldre är ett vanligt men ofta underdiagnostiserat tillstånd. Symtomen kan ibland vara svårare att känna igen eftersom de kan överlappa med fysiska åkommor eller misstolkas som en naturlig del av åldrandet. Äldre personer med depression kan uppleva mindre uttalad nedstämdhet och istället klaga mer på trötthet, värk, minnesproblem eller minskad aptit. Social isolering, förlust av nära och kära samt kroniska sjukdomar kan också bidra till depression hos äldre.

Vanliga symtom av depression hos äldre kan inkludera:

 

• persistent trötthet och orkeslöshet
• minskad energi och motivation
• sömnstörningar (insomnia eller tidigt uppvaknande)
• aptitlöshet och oavsiktlig viktminskning
• koncentrations- och minnesproblem
• ökad irritabilitet och grinighet
• klagomål på kroppsliga besvär som smärta och värk utan tydlig orsak
• känsla av hopplöshet och meningslöshet
• social tillbakadragenhet och minskat intresse för sociala aktiviteter
• ökad oro och ängslan
• tankar på döden eller självmord (i allvarligare fall)

 

Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa symtom hos äldre närstående. Att bagatellisera dem som “ålderskrämpor” kan leda till att personen inte får den hjälp hen behöver.

Orsaker och riskfaktorer hos äldre kan vara:

 

• förlust av partner, vänner och familjemedlemmar
• social isolering och ensamhet
• kroniska sjukdomar och smärta
• funktionsnedsättningar och minskad rörlighet
• ekonomiska svårigheter
• läkemedelsbiverkningar
• tidigare depressionsepisoder
• genetisk sårbarhet

 

Om du misstänker att en äldre person lider av depression är det viktigt att uppmuntra dem att söka medicinsk hjälp. Detta kan innebära kontakt med primärvården, en geriatrisk mottagning eller en psykiatrisk klinik. Behandlingen för depression hos äldre kan inkludera samtalsterapi anpassad för deras behov, stöd för att öka social aktivitet och minska isolering, behandling av eventuella underliggande fysiska sjukdomar samt i vissa fall medicinering med antidepressiva läkemedel som är lämpliga för äldre.

Att uppmärksamma och behandla depression i alla åldrar är avgörande för att förbättra livskvaliteten och minska lidandet. Tveka inte att söka hjälp om du eller någon du känner uppvisar tecken på depression.

Att hantera depression som närstående

Att leva nära någon som lider av depression kan vara utmanande. Här är några råd om hur du kan erbjuda stöd:

 

• Visa förståelse och tålamod: Kom ihåg att depression är inte ett val och att personen inte bara kan “rycka upp sig”.
• Lyssna utan att döma: Erbjud ett öra och låt personen uttrycka sina känslor utan att ge oönskade råd eller bagatellisera deras upplevelse.
• Uppmuntra till behandling: Stöd personen i att söka och fortsätta med professionell hjälp. Erbjud dig att följa med till läkarbesök om det känns tryggare.
• Bekräfta deras känslor: Säg saker som “Jag förstår att det är svårt” istället för “Ryck upp dig” eller “Det kunde vara värre”.
• Hjälp med vardagliga uppgifter: Erbjud praktisk hjälp med sysslor som personen kan ha svårt att utföra på grund av sin depression.
• Uppmuntra till social aktivitet (utan att pressa): Föreslå aktiviteter som personen tidigare tyckt om, men respektera om de inte orkar delta. Fortsätt att bjuda in.
• Var uppmärksam på varningssignaler: Om du misstänker att personen har självmordstankar, ta det på allvar och uppmuntra dem att söka akut hjälp.
• Ta hand om dig själv: Att stödja någon med depression kan vara emotionellt krävande. Se till att du själv får tillräckligt med stöd och avlastning.
• Lär dig mer om depression: Genom att öka din kunskap kan du bättre förstå vad din närstående går igenom och hur du bäst kan hjälpa till.

Viktigt att veta

 

• depression kan drabba alla, oavsett ålder, kön eller bakgrund.
• ju tidigare man söker hjälp, desto bättre är prognosen för återhämtning.
• det finns effektiva behandlingar tillgängliga, och de flesta som söker hjälp blir bättre.
• återhämtning från depression är möjlig med rätt stöd och behandling.

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om Depression”

För mer information och stöd, besök:

1177 Vårdguiden – Depression

1177 Vårdguiden – Depression hos barn och unga

Äldrelinjen – För äldre som mår psykiskt dåligt

Självmordslinjen – För dig eller en närstående som har tankar på att ta sitt liv

Suicide Zero – Stöd för dig själv eller någon i din närhet som mår dåligt

 

Vill du veta mer om hur Doktera kan hjälpa dig eller någon du känner med depression? Kontakta oss idag för en professionell läkarbedömning och en individuellt anpassad behandlingsplan för 100kr och du får din bedömning inom 10 minuter. Din psykiska hälsa är viktig, och vi finns här för att stödja dig på vägen mot ett bättre mående.