Diarré

Vad är diarré?

Diarré definieras som lös, vattnig eller frekvent avföring – minst tre gånger per dag. Det kan uppkomma plötsligt (akut diarré) eller vara långvarigt (kronisk diarré).

När maten passerar för snabbt genom tarmen eller tarmen inte klarar av att suga upp vätska ordentligt, blir avföringen lös. Det kan leda till vätskebrist och uttorkning, särskilt hos barn, gravida och äldre.

Olika typer av diarré

Att förstå vilken typ av diarré du har hjälper dig att avgöra vad den beror på och hur den bäst behandlas.

Akut diarré

Vanligast är akut diarré, som ofta orsakas av en infektion (virus, bakterier eller parasiter). Den varar vanligtvis i några dagar upp till en vecka. Exempel: magsjuka, vinterkräksjuka eller matförgiftning.

Kronisk diarré

Kronisk diarré pågår i mer än två till tre veckor och kan bero på sjukdomar som:

• IBS (Irritabel tarm) – funktionell störning som ger perioder av diarré och/eller förstoppning.
• IBD (Crohns och ulcerös kolit) – inflammatoriska tarmsjukdomar med blodig diarré och buksmärta.
• Laktosintolerans – oförmåga att bryta ner mjölksocker, ofta efter intag av mejeriprodukter.
• Celiaki – glutenintolerans där gluten skadar tunntarmens slemhinna.

Vattnig diarré

Denna typ av diarré är särskilt löst sammansatt och innebär ökad risk för uttorkning.

Blodig diarré

Kan vara ett tecken på infektion, inflammation, hemorrojder eller cancer – blod i avföringen ska alltid utredas.

Diarré i samband med feber

Feber och diarré tillsammans tyder ofta på infektion. Vid temperatur över 39 °C eller om du samtidigt har kräkningar bör du kontakta Doktera för rådgivning.

Vanliga orsaker till diarré

Infektiösa orsaker

• Virus: t.ex. calicivirus, rotavirus. Vanligaste orsaken till magsjuka.
• Bakterier: t.ex. salmonella, campylobacter, E. coli. Kan spridas via mat, vatten eller kontakt.
• Parasiter: t.ex. Giardia, vanligt vid turistdiarré.

Icke-infektiösa orsaker

• Stressmage: diarré vid oro, stress eller ångest.
• Kostrelaterade orsaker: överdrivet intag av kaffe, alkohol, sockeralkoholer, eller fet, stark mat.
• Läkemedel: antibiotika, magnesium, metformin m.fl.
• Matintolerans/allergi: laktos, gluten, fruktos.
• Hormonella förändringar: t.ex. diarré vid graviditet, särskilt i tredje trimestern.

Symtom som kan förekomma vid diarré

• frekventa tarmtömningar med lös eller vattnig avföring
• magknip, kramper, gaser och buller i magen
• illamående och kräkningar
• feber och allmän sjukdomskänsla
• blod eller slem i avföringen
• trötthet, huvudvärk och yrsel vid vätskebrist
• magsmärta som förvärras vid måltid

När ska man söka vård för diarré?

Sök vård vid något av följande:

• diarré som varar längre än 5–7 dagar
• blod i avföringen
• hög feber (> 39 °C)
• svår buksmärta
• tecken på uttorkning (torr mun, minskad urinmängd, yrsel)
• barn under 2 år med diarré
• äldre personer eller gravida kvinnor med ihållande diarré
• diarré efter utlandsresa – misstanke om parasiter eller resistenta bakterier

Vad kan man göra själv? Egenvård vid diarré

Vid lättare diarré utan feber kan du i många fall behandla dig själv hemma:

Vätska är viktigast

• drick små mängder vätska ofta: vatten, buljong, vätskeersättning.
• undvik söta drycker och kaffe som kan förvärra diarrén.

Ät skonsam kost

• rekommenderade livsmedel: kokt ris, banan, vitt bröd, potatis, blåbärssoppa.
• undvik: mejeriprodukter, fet eller kryddstark mat, fibrer.

Receptfria läkemedel

• loperamid (imodium) kan bromsa diarré hos vuxna.
• probiotika kan ibland återställa balansen i tarmfloran.

Observera: Ge inte loperamid till barn utan att först rådgöra med läkare.

Diarré hos specifika grupper

Diarré hos barn

Barn drabbas ofta vid virusinfektioner. Se till att barnet får i sig vätska – vätskeersättning rekommenderas. Sök vård snabbt om barnet blir trött, kissar mindre eller kräks mycket.

Diarré hos gravida

Kan bero på hormonella förändringar, infektion eller kostförändring. Kontakta mödravården om diarrén inte går över på ett par dagar.

Diarré hos äldre

Äldre löper större risk att bli uttorkade. Särskilt viktigt att övervaka vätskeintaget och söka vård tidigt vid tecken på sjukdom.

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om diarré”

Tillförlitliga länkar för mer information:

1177 Vårdguiden – Långvarig diarré
1177 Vårdguiden – Diarré, förstoppning och blod i avföringen