Håravfall

Vanliga symtom vid håravfall

Håravfall visar sig på olika sätt beroende på orsaken. Vanliga tecken är:

• ökad mängd hår i borsten, duschavloppet eller på kudden
• synligare hårbotten, särskilt på hjässan eller vid benan
• vikande hårfäste eller tunnare hårlinje
• runda eller ovala kala fläckar
• håret känns sprött och livlöst
• klåda eller irritation i hårbotten
• i vissa fall psykisk påverkan, som nedstämdhet eller oro

Orsaker till håravfall

Det finns många olika orsaker till varför man tappar hår. Här nedan går vi igenom de vanligaste så att du enklare kan förstå vad som kan ligga bakom just dina besvär.

Ärftligt håravfall (androgen alopeci)

Den vanligaste formen av håravfall hos både kvinnor och män är androgen alopeci, som orsakas av genetiska faktorer. Hos män märks det ofta genom ett tillbakakrypande hårfäste eller kal fläck på hjässan, medan kvinnor oftare får tunnare hår på hjässan eller längs benan. Ärftligt håravfall utvecklas långsamt och kan börja redan i 20–30-årsåldern.

Hormonell obalans

Hos kvinnor kan hormonförändringar påverka hårväxten kraftigt. Håravfall är vanligt efter graviditet, vid PCOS (polycystiskt ovarialsyndrom) och under klimakteriet. I dessa perioder förändras hormonbalansen, vilket kan störa hårets normala tillväxtfas. Håravfall i dessa fall brukar jämnas ut när hormonnivåerna stabiliseras – men det kan ta tid.

Stressrelaterat håravfall

Stress – både fysisk och psykisk är en vanlig utlösande faktor. Vid ett tillstånd som kallas telogent effluvium går en stor andel av hårsäckarna in i vilofas samtidigt, vilket leder till ökad hårfällning. Det är vanligt efter exempelvis sjukdom, viktminskning, sömnbrist eller psykisk press. Håret börjar ofta falla av 2–3 månader efter den stressande händelsen.

Vitamin- och mineralbrist

För att hårsäckarna ska kunna producera friskt hår krävs rätt näring. Brist på viktiga ämnen som järn, D-vitamin, B12, zink och biotin kan leda till att håret blir svagare, tunnare eller faller av. En näringsfattig kost, kraftig bantning eller sjukdomar som påverkar näringsupptaget kan ligga bakom.

Fläckvist håravfall (alopecia areata)

Alopecia areata är en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper hårsäckarna. Det leder ofta till runda eller ovala, helt kala fläckar i hårbotten. I vissa fall växer håret tillbaka spontant, men det kan också återkomma i skov.

Diffust håravfall

Vid diffust håravfall tunnas håret ut över hela huvudet, utan tydligt avgränsade fläckar. Tillståndet kan uppstå efter förlossning, infektion, snabb viktnedgång, hormonell obalans eller långvarig stress. Håret återhämtar sig ofta när kroppen är i balans igen, men det kan ta flera månader.

Läkemedelsutlöst håravfall

Vissa läkemedel kan ha håravfall som biverkan. Det gäller bland annat cytostatika, litium, vissa blodtryckssänkande medel och hormonella läkemedel. Om du börjar tappa hår i samband med en ny medicinering bör du ta upp det med din läkare för att diskutera möjliga alternativ.

Kreatin och håravfall

Det finns misstankar om att kreatintillskott kan påverka hårväxten, särskilt hos personer med ärftlig benägenhet. Orsaken tros vara en ökning av hormonet DHT, som kan påverka hårsäckarnas känslighet. Forskningen är dock inte entydig. Om du upplever håravfall efter att ha börjat med kreatin kan det vara klokt att göra ett uppehåll och se om det sker en förbättring.

Håravfall i olika grupper

Håravfall hos kvinnor

Vanligt under hormonella perioder som graviditet, klimakteriet eller vid PCOS. Många märker också ökat håravfall efter stress, viktförändring eller vid användning av preventivmedel. Behandling för håravfall hos kvinnor kan inkludera livsstilsförändringar, tillskott eller receptbelagd behandling beroende på orsak.

Håravfall hos män

Manligt håravfall är oftast ärftligt och långsamt fortskridande. Många söker hjälp i 20-40-årsåldern. Receptbelagda läkemedel som finasterid och topikala medel som minoxidil kan bromsa processen.

Klicka här för att söka vård för manligt håravfall

Håravfall hos barn

Fläckvis håravfall kan bero på svamp (tinea capitis), trichotillomani (hårdragning) eller alopecia areata. Snabb bedömning rekommenderas.

Håravfall hos äldre

Vanligt p.g.a. hormonförändringar, sjukdomar, läkemedel och minskad blodcirkulation. Viktigt att utesluta underliggande tillstånd.

Diagnos – så tar du reda på vad ditt håravfall beror på

Diagnosen ställs utifrån:

• dina symtom och din sjukhistoria
• inspektion av hår och hårbotten
• ibland krävs blodprov för att undersöka t.ex. järnvärde, sköldkörtelhormoner, D-vitamin, B12 och zink
• ibland krävs vidare utredning vid misstanke om autoimmun sjukdom

 

Behandling av håravfall

Behandlingen anpassas efter orsak, men kan inkludera:

• Receptbelagd behandling – som finasterid eller spironolakton (för kvinnor)
• Minoxidil – finns receptfritt som topikal lösning/skum
• Kosttillskott – vid brist (järn, zink, D-vitamin, biotin)
• Livsstilsförändringar – t.ex. stresshantering, bättre kost, återhämtning
• Schampo mot håravfall – kan främja hårbottens hälsa men botar inte håravfall i sig

 

Vad kan du göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att motverka håravfall:

• ät varierat och näringsrikt
• hantera stress och prioritera sömn
• undvik värmeverktyg och tajta frisyrer
• massera hårbotten regelbundet
• använd milda, vårdande hårprodukter
• sök hjälp om du känner oro eller påverkas psykiskt av ditt håravfall

När bör du söka vård för håravfall?

Sök vård om du:

• tappar mycket hår under längre tid
• får kala fläckar eller ser fläckvis håravfall
• känner klåda, rodnad eller sår i hårbotten
• har andra symtom som trötthet, frusenhet eller menstruationsrubbningar
• är osäker på varför du tappar hår

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om håravfall”

 

Tillförlitliga länkar för mer information:

1177 Vårdguiden – Håravfall
Internetmedicin – Håravfall (alopeci)