Hypotyreos (Underfunktion av Sköldkörteln)

Orsaker, Symtom och Behandling

Hypotyreos är ett medicinskt tillstånd som uppstår när sköldkörteln – en liten, fjärilsliknande körtel belägen på framsidan av halsen – inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner. Dessa hormoner, primärt tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3), spelar en kritisk roll i regleringen av kroppens ämnesomsättning, vilket påverkar energinivåer, kroppstemperatur, hjärtfunktion, vikt och många andra vitala processer. När produktionen av dessa hormoner är otillräcklig, kan det leda till en rad olika fysiska och psykiska symtom. Hypotyreos är ett relativt vanligt tillstånd, särskilt hos kvinnor, och det är viktigt att söka vård för att få diagnos och behandling. Hos Doktera erbjuder vi digital bedömning och behandlingsrådgivning för att hjälpa dig hantera din hypotyreos.

Olika former av hypotyreos

Det finns flera olika orsaker och former av hypotyreos:

• Primär hypotyreos: Den vanligaste formen, där problemet ligger direkt i sköldkörteln. Den vanligaste orsaken till primär hypotyreos i Sverige är Hashimotos tyreoidit, en autoimmun sjukdom där kroppens immunförsvar angriper och gradvis förstör sköldkörtelvävnaden. Andra orsaker kan inkludera jodbrist (ovanligt i Sverige), tidigare behandling av hypertyreos (med radiojod eller operation), och vissa mediciner.
• Sekundär hypotyreos (Central hypotyreos): Denna form orsakas av problem i hypofysen, en körtel i hjärnan som producerar tyreoideastimulerande hormon (TSH). Om hypofysen inte producerar tillräckligt med TSH, stimuleras inte sköldkörteln tillräckligt. Tumörer i hypofysen eller dess omgivning kan vara en orsak.
• Tertiär hypotyreos: En sällsynt form som orsakas av problem i hypotalamus, en annan del av hjärnan som producerar TRH (tyrotropinfrisättande hormon), vilket i sin tur påverkar hypofysens TSH-produktion.
• Subklinisk hypotyreos: Ett tidigt och mildare stadium av hypotyreos där TSH-nivåerna i blodet är förhöjda, men nivåerna av T4 och T3 fortfarande ligger inom det normala referensintervallet. Många med subklinisk hypotyreos upplever få eller inga tydliga symtom, men tillståndet kan utvecklas till manifest hypotyreos över tid.
• Medfödd hypotyreos: Vissa barn föds med en underfunktion av sköldkörteln (hypotyreos hos barn). Detta upptäcks oftast vid nyföddhetsscreening och kräver omedelbar behandling för att säkerställa normal utveckling.
• Hypotyreos under graviditet: Sköldkörtelns funktion är avgörande under graviditet och obehandlad hypotyreos kan leda till komplikationer för både mamman och barnet. Hormonella förändringar under graviditeten kan också påverka sköldkörtelns funktion.

Vanliga symtom vid hypotyreos

Symtomen vid hypotyreos utvecklas ofta gradvis och kan variera i intensitet. Många av symtomen är ospecifika och kan även förekomma vid andra tillstånd, vilket kan göra det svårt att ställa diagnos enbart baserat på symtom. Vanliga symtom på hypotyreos inkluderar:

• Trötthet och orkeslöshet: En ihållande känsla av utmattning och brist på energi är mycket vanligt.
• Viktuppgång: Trots normala eller minskade matintag kan man uppleva en oönskad viktökning.
• Frusenhet: En ökad känslighet för kyla och en konstant känsla av att frysa hela tiden.
• Förstoppning magproblem: Trög mage och andra gastrointestinala besvär kan förekomma.
• Torr hud och sprött hår: Huden kan bli torr, fjällig och håret tunnare och mer benäget att gå av.
• Nagelförändringar: Sköra naglar som lätt går sönder eller räfflade naglar.
• Muskel- och ledvärk: Diffusa smärtor, stelhet och svaghet i muskler och leder.
• Kognitiva svårigheter: Problem med koncentration, minne och mental tröghet.
• Nedstämdhet och depression: Hypotyreos kan påverka humöret och öka risken för depression.
• Heshet: Rösten kan bli hesare.
• Menstruationsrubbningar: Hos kvinnor kan hypotyreos göra så att menstruationen blir oregelbunden, rikligare eller mer sällsynt.
• Svullnad: Ansiktet, särskilt runt ögonen, och andra delar av kroppen kan svullna.
• Yrsel: En känsla av ostadighet eller att omgivningen snurrar.
• Huvudvärk: Även om det inte är ett av de mest typiska symtomen kan huvudvärk förekomma.

Det är viktigt att notera att inte alla med hypotyreos upplever alla dessa symtom, och intensiteten kan variera.

Riskfaktorer och orsaker till hypotyreos

Flera faktorer kan öka risken för att utveckla hypotyreos:

• Autoimmuna sjukdomar: En personlig eller familjehistoria av autoimmuna sjukdomar, som Hashimotos tyreoidit eller Graves sjukdom.
• Ålder och kön: Hypotyreos är vanligare hos äldre och hos kvinnor.
• Tidigare sköldkörtelproblem eller behandling: Tidigare hypertyreos och dess behandling (operation eller radiojod), strålbehandling mot halsen.
• Vissa mediciner: Läkemedel som litium och amiodaron kan påverka sköldkörtelns funktion.
• Graviditet och postpartumperioden: Kvinnor kan utveckla hypotyreos under eller efter graviditeten (postpartumtyreoidit).
• Jodbrist: Även om ovanligt i Sverige, är det en vanlig orsak globalt.
• Genetiska faktorer: Det finns en viss ärftlighet för sköldkörtelsjukdomar.

Diagnos av hypotyreos

Om du upplever symtom som tyder på hypotyreos, är det viktigt att söka medicinsk hjälp för att få en korrekt diagnos. Diagnosen ställs vanligtvis genom ett blodprov som mäter nivåerna av:

• Tyreoideastimulerande hormon (TSH): Ett högt TSH-värde indikerar oftast att sköldkörteln inte producerar tillräckligt med hormoner och att hypofysen försöker stimulera den mer.
• Tyroxin (T4): Ett lågt T4-värde bekräftar hypotyreos.
• Trijodtyronin (T3): Mäts ibland, men TSH och fritt T4 är de viktigaste testerna för att diagnostisera hypotyreos.
• Antikroppar mot sköldkörteln (TPO-ak): Kan mätas för att fastställa om hypotyreosen orsakas av en autoimmun sjukdom som Hashimotos tyreoidit.

Baserat på dina symtom och blodprovsresultat kan läkaren ställa diagnosen hypotyreos och rekommendera lämplig behandling.

Hypotyreos hos barn: Viktiga aspekter att känna till

Hypotyreos kan även drabba barn i alla åldrar, från nyfödda till ungdomar. Tillståndet innebär att barnets sköldkörtel inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormoner, vilket är avgörande för normal tillväxt, utveckling och ämnesomsättning. Eftersom sköldkörtelhormonerna spelar en så central roll, kan hypotyreos hos barn ha olika manifestationer beroende på barnets ålder och hur länge tillståndet har pågått.

Medfödd hypotyreos är relativt vanligt och upptäcks oftast genom den rutinmässiga nyföddhetsscreeningen som genomförs i Sverige. Tidig diagnos och behandling är avgörande för att förhindra allvarliga komplikationer som intellektuell funktionsnedsättning och tillväxtstörningar. Orsaken till medfödd hypotyreos kan variera, men det kan bero på att sköldkörteln inte har utvecklats normalt (agenesi eller dysgenesi), att det finns problem med hormonproduktionen (dyshormonogenes) eller, i sällsynta fall, på att barnet har fått i sig för lite jod under fostertiden.

Förvärvad hypotyreos kan utvecklas senare under barndomen eller tonåren. Den vanligaste orsaken är, precis som hos vuxna, den autoimmuna sjukdomen Hashimotos tyreoidit. Andra orsaker kan inkludera sköldkörtelinflammation, effekter av vissa mediciner eller strålbehandling mot halsen.

 

Symtom hos barn kan skilja sig från vuxna och varierar beroende på ålder:

• Nyfödda och spädbarn: Symtomen kan vara subtila och inkludera långsam tillväxt, dålig aptit, förstoppning, trötthet, gulsot som varar längre än normalt, ett slappt och inaktivt barn, förstorad tunga och ett trögt svar på stimuli.
• Äldre barn och ungdomar: Symtomen kan mer likna de hos vuxna, såsom trötthet, viktuppgång, frusenhet, torr hud, förstoppning, minskad tillväxttakt, försenad pubertet, försämrade skolprestationer, koncentrationssvårigheter och humörsvängningar. Vissa kan även uppleva huvudvärk.

 

Det är viktigt att vara uppmärksam på dessa symtom hos barn och ungdomar. Om du som förälder eller vårdnadshavare misstänker att ditt barn har symtom på hypotyreos, är det viktigt att söka medicinsk hjälp för utredning och eventuell behandling. Diagnosen ställs med hjälp av blodprover som mäter nivåerna av TSH och sköldkörtelhormoner.

Behandlingen för hypotyreos hos barn är i regel densamma som hos vuxna och består av att ersätta det saknade sköldkörtelhormonet med syntetiskt levotyroxin. Dosen anpassas noggrant efter barnets vikt och ålder och följs upp regelbundet med blodprover för att säkerställa att hormonbalansen är optimal för en normal tillväxt och utveckling. Regelbunden uppföljning av en barnläkare med specialistkunskap inom endokrinologi är viktig för barn med hypotyreos.

Tidig upptäckt och adekvat behandling av hypotyreos hos barn är avgörande för att säkerställa en normal fysisk och psykisk utveckling. Om du har frågor eller är orolig för ditt barns sköldkörtelfunktion, tveka inte att kontakta sjukvården.

Behandling av hypotyreos

Den primära behandlingen för hypotyreos är att ersätta bristen på sköldkörtelhormon med syntetiskt levotyroxin (T4) i tablettform. Målet med behandlingen är att återställa normala hormonnivåer och lindra symtomen.

• Levotyroxin: Tas vanligtvis en gång om dagen på fastande mage för bästa upptag. Dosen är individuell och justeras baserat på regelbundna blodprovskontroller (TSH-nivåer) och hur patienten mår.
• Uppföljning: Regelbundna läkarbesök och blodprover är nödvändiga för att säkerställa att dosen är optimal. Det kan ta tid att hitta rätt dos, och justeringar kan behövas över tid.
• Subklinisk hypotyreos behandling: Behandlingen av subklinisk hypotyreos är mer kontroversiell och baseras på TSH-nivån, förekomsten av symtom, antikroppsnivåer och andra individuella faktorer. Alla med subklinisk hypotyreos behöver inte behandling.
• Hypotyreos behandling under graviditet: Kvinnor med hypotyreos som är gravida eller planerar att bli gravida behöver noggrann övervakning och justering av sin levotyroxindos för att säkerställa en hälsosam graviditet.
• Andra behandlingar: I de flesta fall är levotyroxin tillräckligt. Kombinationsbehandling med T3 är sällsynt och rekommenderas endast i specifika fall under specialistövervakning.

Obehandlad hypotyreos

Om obehandlad hypotyreos lämnas utan åtgärd kan det leda till en rad komplikationer, inklusive:

• förhöjda kolesterolnivåer och ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.
• depression och andra psykiska hälsoproblem.
• infertilitet.
• myxödemkoma (ett sällsynt men livshotande tillstånd med extrem hypotermi, medvetandeförlust och andningssvårigheter).
• försämrad kognitiv funktion.
• problem under graviditet.

Därför är det viktigt att söka vård och följa den rekommenderade behandlingen om man har hypotyreos eller misstänker att du kan ha hypotyreos.

Vad kan du göra själv?

Även om hypotyreos kräver medicinsk behandling, finns det saker du kan göra för att stödja ditt välbefinnande:

• Följ din läkares anvisningar: Ta din medicin regelbundet och gå på dina uppföljningskontroller.
• Lev en hälsosam livsstil: Ät en balanserad kost, motionera regelbundet och se till att få tillräckligt med sömn.
• Var uppmärksam på dina symtom: Notera eventuella förändringar och informera din läkare.
• Hantera stress: Stress kan påverka allmänt välbefinnande. Hitta strategier för att hantera stress i ditt liv.

När bör du söka vård?

Du bör söka vård om du upplever flera av de symtom som nämns ovan, särskilt om de är ihållande och påverkar din vardag. Sök även vård om du har en känd riskfaktor för hypotyreos eller om du är gravid och misstänker sköldkörtelproblem.

 

Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om hypotyreos”

 

Tillförlitliga länkar för mer information:

1177 Vårdguiden – Hypotyreos

Internetmedicin – Hypotyreos

Sköldkörtelförbundet – Hypotyreos