Magont
Magont är ett av de vanligaste besvären som får människor att söka vård, och det kan upplevas på en mängd olika sätt – från molande smärta till skarpa kramper. Den här guiden syftar till att ge dig en djupgående förståelse för vad magont kan innebära, vilka orsaker som ligger bakom, när du bör söka vård och vad du själv kan göra för att lindra besvären.
Vad är magont? En introduktion
Magont, eller smärta i buken, är ett brett begrepp som omfattar smärta eller obehag lokaliserat till området mellan bröstkorgen och bäckenet. Buken innehåller många vitala organ som mage, tarmar, lever, bukspottkörtel, gallblåsa, njurar och blindtarm, och smärta från något av dessa organ kan upplevas som magont. Karaktären, placeringen och varaktigheten av smärtan kan ge viktiga ledtrådar till den underliggande orsaken. Till exempel kan ont i magen på vänster sida indikera problem med tjocktarmen eller njuren, medan ont i övre delen av magen och svullen kan tyda på problem med magsäcken eller gallblåsan.
Vanliga symtom vid magont
Magont kan yttra sig på många sätt och ofta åtföljas av andra symtom. Att uppmärksamma dessa symtom kan hjälpa till att identifiera orsaken:
- Kramp i magen/magknip: Ofta cyklisk och kan komma och gå. Vanligt vid gaser, diarré eller förstoppning.
- Illamående magont och kräkningar: Vanligt vid magsjuka, matförgiftning, men kan även förekomma vid migrän eller allvarligare buktillstånd.
- Svullen mage och uppblåst mage: En känsla av tryck eller spänning i buken. Kan bero på gaser, förstoppning, laktosintolerans eller IBS (Irritable Bowel Syndrome).
- Ont i magen efter mat/magont efter måltid: Smärta som uppstår strax efter att man ätit, ofta relaterat till magkatarr, magsår, gallbesvär eller matsmältningsproblem.
- Feber i samband med magont: Kan tyda på en infektion eller inflammation, till exempel blindtarmsinflammation, urinvägsinfektion eller magsjuka. Detta är särskilt viktigt att notera och söka vård direkt om ett barn eller en bebis har magont i kombination med feber.
- Diarré och magont: Typiskt för magsjuka, matförgiftning eller inflammatoriska tarmsjukdomar.
- Magsårs symtom: Brännande eller gnagande smärta i övre delen av magen som ofta lindras av mat men kan återkomma senare. Illamående och uppblåsthet är också vanligt.
- Ont i nedre delen av magen kvinna: Kan relateras till gynekologiska orsaker som mensvärk, ägglossningssmärta, cystor, men även urinvägsinfektioner eller tarmproblem.
Vad kan magont bero på? En djupdykning i orsakerna bakom ont i magen
Att uppleva ont i magen är en indikation på att något inte står rätt till i buken, men att identifiera den exakta orsaken kan vara komplext. Buken innehåller en mängd olika organ, och smärta kan uppstå från såväl matsmältningssystemet som urinvägar, reproduktionsorgan eller muskuloskeletala strukturer. Här är en mer utförlig genomgång av de vanligaste anledningarna till att man får ont i magen:
Magsjuka (Gastroenterit)
Detta är en av de mest frekventa orsakerna till akut ont i magen. Det beror oftast på en virus- eller bakterieinfektion som orsakar inflammation i magsäcken och tarmarna. Symtom inkluderar intensivt magont och diarré, illamående, kräkningar och ibland feber. Smärtan är ofta krampaktig och kan kännas över hela buken.
Förstoppning
När tarmen inte tömmer sig regelbundet eller fullständigt kan avföringen bli hård och svår att passera. Detta leder ofta till ont i magen i form av molande eller krampaktig smärta, uppblåst mage och en känsla av tryck eller fullhet i buken.
Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om förstoppning”
Gaser i magen
Överflödiga gaser som produceras under matsmältningen kan orsaka betydande obehag och skarp, stickande smärta i magen. Dessa smärtor kan flytta sig runt i buken och misstas för allvarligare tillstånd. Svullen mage är ett vanligt associerat symtom. Att äta för snabbt, svälja luft eller konsumera gasbildande livsmedel är vanliga orsaker.
Magkatarr (Gastrit)
Detta innebär en inflammation i magslemhinnan. Symtomen vid magkatarr är ofta en brännande eller gnagande smärta i övre delen av magen, ofta precis under revbenen, som kan förvärras av syra och vissa livsmedel. Hur magkatarr känns kan variera, men ofta beskrivs det som en ihållande irritation eller ett obehag efter måltider. Illamående och en känsla av mättnad snabbt är också vanligt.
Magsår
Ett sår i slemhinnan i magsäcken (ventrikelsår) eller tolvfingertarmen (duodenalsår) kan ge upphov till intensivt ont i magen. Smärtan är ofta brännande eller gnagande och lokaliserad till övre delen av magen. Typiskt för duodenalsår är att smärtan lindras av mat och mjölk, men återkommer när magsäcken är tom. Magsår kan orsakas av bakterien Helicobacter pylori eller långvarigt bruk av vissa läkemedel, t.ex. NSAID-preparat (som ibuprofen).
IBS (Irritable Bowel Syndrome)
IBS är en funktionell mag-tarmsjukdom som kännetecknas av återkommande magont, kramp i magen, uppblåst mage, och förändrade avföringsvanor (förstoppning, diarré eller omväxlande). Smärtan är ofta diffus och kan förvärras av stress eller vissa livsmedel. Diagnosen ställs när andra medicinska orsaker har uteslutits.
Blindtarmsinflammation (Appendicit)
Detta är ett akut tillstånd som kräver omedelbar läkarvård. Smärtan börjar ofta som en diffus värk runt naveln eller i övre delen av magen, för att sedan flytta sig och bli skarpare och mer intensiv i höger nedre del av magen. Andra symtom inkluderar feber, illamående, kräkningar och aptitlöshet.
Gallstenar och gallkolik
Smärta från gallblåsan uppstår när gallstenar blockerar gallgångarna. Detta ger upphov till plötsliga, intensiva attacker av smärta i övre delen av magen, ofta under höger revbensbåge, som kan stråla ut mot ryggen eller höger axel. Smärtan utlöses ofta efter en fet måltid och kan åtföljas av illamående och kräkningar.
Urinvägsinfektion (UVI)
Infektioner i urinvägarna kan orsaka ont i nedre delen av magen, sveda vid urinering, täta trängningar och ibland feber. Smärtan kan kännas som ett tryck eller obehag i bäckenområdet. Att få ont i nedre delen av magen som kvinna är ett vanligt symtom vid UVI.
Misstänker du urinvägsinfektion? Läs mer och sök vård för urinvägsinfektion här
Matförgiftning
Intag av mat eller dryck som är förorenad med bakterier, virus eller toxiner kan leda till snabbt insättande och ofta kraftiga symtom som magont, illamående, kräkningar och diarré.
Matintoleranser och allergier
Exempelvis laktosintolerans eller glutenintolerans (celiaki). Dessa tillstånd kan orsaka ont i magen, uppblåst mage, gaser och diarré efter att man har ätit livsmedel som innehåller laktos eller gluten.
Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD)
Till exempel Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Dessa kroniska tillstånd orsakar inflammation i delar av eller hela mag-tarmkanalen. Symtom inkluderar återkommande magont, diarré (ibland blodig), viktnedgång och trötthet.
Gynekologiska orsaker (för kvinnor)
Ont i nedre delen av magen kan även vara relaterat till menstruation (mensvärk), ägglossning, cystor på äggstockarna, endometrios, eller i allvarligare fall, utomkvedshavandeskap eller inflammatoriska tillstånd i bäckenet.
Stress och ångest
Psykologisk stress kan ha en betydande inverkan på mag-tarmkanalen. Stress kan förvärra symtom vid IBS, orsaka magkatarrliknande besvär eller helt enkelt leda till att man får ont i magen utan någon fysisk skada.
Läkemedelsbiverkningar
Vissa mediciner kan irritera magsäcken och orsaka magont som en biverkning. Det är viktigt att alltid läsa bipacksedeln för att vara medveten om potentiella biverkningar.
Den mångfald av orsaker till ont i magen understryker vikten av att söka professionell bedömning om symtomen är svåra, ihållande eller om de oroar dig för att ta reda på orsaken till dina besvär och få rätt behandling.
När bör man söka vård för magont?
Även om lindrigt magont ofta går över av sig självt, finns det situationer då det är viktigt att söka professionell medicinsk bedömning. Sök vård omedelbart om du upplever:
- plötslig, mycket svår smärta i magen
- magont med hög feber
- blod i avföringen eller svart, tjärliknande avföring
- kraftiga kräkningar eller kräkningar med blod
- magont efter en skada eller trauma mot buken
- oförklarad viktnedgång i kombination med magont
- gulsot (gulaktig hud eller ögonvitor)
- om magontet inte förbättras med egenvård eller blir värre
- om ett barn eller en bebis har magont och verkar allmänpåverkad, inte vill äta/dricka eller har hög feber.
Läs mer i vår artikel: “Vanliga frågor om magont”
Vad kan jag göra själv? Egenvård vid magont
Vid lindrigare former av magont finns det flera åtgärder du kan prova själv för att lindra besvären:
- Vila: Ge magen tid att återhämta sig. Ligg ner och slappna av.
- Värme: En varm vetekudde eller varmt bad kan lindra muskelkramper och obehag.
- Kost: Undvik fet, kryddig och svårsmält mat. Ät små, lätta måltider som buljong, kokt ris eller vitt bröd. När man har magont ska man välja skonsam mat.
- Vätska: Drick små mängder vatten, buljong eller vätskeersättning ofta för att undvika uttorkning, särskilt vid kräkningar och diarré.
- Undvik triggers: Försök identifiera om vissa livsmedel, stress eller andra faktorer utlöser ditt magont och försök undvika dem.
- Receptfria läkemedel: Vid mild smärta kan receptfria smärtstillande medel som innehåller paracetamol (t.ex. Alvedon vid magont) användas, men undvik antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen vid misstänkt magkatarr eller magsår då de kan irritera magslemhinnan ytterligare. Läkemedel mot gaser eller förstoppning kan också vara till hjälp.
Tillförlitliga länkar för mer information
1177 Vårdguiden – Ont i magen hos vuxna
1177 Vårdguiden – Ont i magen hos barn
6 aug. 2025
Gabriella I.
Mario Y.
Vad behöver du hjälp med?
Våra erfarna läkare finns här för att hjälpa dig när du behöver det. Få snabb och trygg vård på bara några minuter.

Viktminskning

Urinvägsinfektion

Skjut upp mensen

Erektionsbesvär

Tidig utlösning

Manligt håravfall

Pollenallergi

Hosta

Ögonbesvär

Akne

Herpes

Borrelia

Munsvamp

Nagelsvamp
