Svår mensvärk (Dysmenorré)

Vad orsakar svår mensvärk?

Mensvärk beror i grunden på att livmodern drar ihop sig för att stöta ut slemhinnan, vilket frisätter ämnen som prostaglandiner – dessa kan ge upphov till smärta, inflammation och sammandragningar. I de flesta fall är detta helt ofarligt, men när prostaglandinnivåerna blir mycket höga, kan smärtan bli kraftig.

Man skiljer på två former av mensvärk:

• Primär dysmenorré: Den vanligaste formen, där det inte finns någon bakomliggande sjukdom. Den debuterar ofta i tonåren och förknippas med hormonella cykler.
• Sekundär dysmenorré: Här beror värken på en annan sjukdom, till exempel endometrios, myom, polyper, adenomyos eller inflammation i underlivet. Denna form debuterar ofta senare i livet eller förvärras gradvis.

Svår mensvärk kan alltså vara ett symtom på något mer än bara ”vanlig mensvärk” – särskilt om den blir värre med tiden, eller inte svarar på behandling.

 

Vanliga symtom vid kraftig mensvärk

Symtomen varierar men kan inkludera:

• intensiv, krampliknande smärta i nedre delen av magen
• värk som strålar mot rygg, ben eller underliv
• illamående, huvudvärk eller diarré i samband med mensen
• trötthet, yrsel eller svimningskänsla
• smärta även innan eller efter mensen
• mensvärk utan blödning

Det är viktigt att känna igen mönstret – särskilt om symtomen blir starkare över tid eller förändras i karaktär.

 

Behandling av svår mensvärk

Behandlingen anpassas efter individ och bakomliggande orsak. För många räcker det med egenvård och receptfria läkemedel, men i vissa fall krävs hormonell eller kirurgisk behandling.

 

Receptfria läkemedel

NSAID-preparat som ibuprofen eller naproxen är förstahandsval eftersom de hämmar prostaglandinproduktionen. De fungerar bäst om de tas redan innan smärtan börjar.
Paracetamol kan användas som komplement men är ofta mindre effektivt vid svår smärta.

 

Hormonella behandlingar

P-piller, hormonspiral, p-plåster eller p-stav kan minska eller helt ta bort menstruationen, vilket ofta lindrar värken.
För vissa kvinnor med sekundär dysmenorré kan även behandling med GnRH-agonister vara aktuell under specialistbedömning.

 

Utredning och vidare vård

Om behandlingen inte ger tillräcklig effekt, eller om det finns misstanke om exempelvis endometrios, är en gynekologisk utredning nödvändig. I vissa fall behövs undersökningar som ultraljud eller titthålskirurgi (laparoskopi).

 

Egenbehandling vid svår mensvärk

Vid svår mensvärk kan det vara hjälpsamt att kombinera behandling med egenvård:

• Värme: Värmekudde eller varmt bad kan lindra smärtan.
• Rörelse: Lätt fysisk aktivitet som promenader eller yoga kan minska muskelspänningar.
• Avslappning: Djupandning, mindfulness eller massage kan hjälpa kroppen att släppa på smärtsignaler.
• Dagbok: För en mens- och symtomdagbok för att se mönster över tid.

 

När bör du söka vård?

Du bör kontakta vården om:

• du har extremt kraftig mensvärk som inte lindras med vanliga smärtstillande
• smärtan börjar bli värre med åren
• du har mensvärk utan att ha mens
• du misstänker en bakomliggande sjukdom, till exempel endometrios
• mensen är mycket riklig eller oregelbunden i kombination med smärta

Du känner din kropp bäst. Om din värk påverkar ditt liv negativt – ta det på allvar.

 

Läs mer i vår artikel “Vanliga frågor om svår mensvärk”

 

Tillförlitliga länkar för mer information:

Internetmedicin – Dysmenorré
1177 Vårdguiden – Mensvärk