Klimakteriet

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är en fysiologisk process som markerar slutet på den fertila perioden hos kvinnor. Övergången sker gradvis och delas in i tre faser:

 

Perimenopaus: Perioden före menopaus, då menstruationen kan bli oregelbunden och klimakteriesymtom kan börja uppträda.
Menopaus: Tidpunkten då menstruationen upphört helt och äggstockarna har slutat producera ägg.
Postmenopaus: Tiden efter menopaus.

 

Den genomsnittliga åldern för menopaus är omkring 51 år, men det kan variera från kvinna till kvinna. Klimakteriet kan pågå i flera år, både före och efter menopaus.

 

Orsaker till klimakteriet

Den främsta orsaken till klimakteriet är den minskade produktionen av östrogen och progesteron i äggstockarna. Dessa hormoner spelar en viktig roll i menstruationscykeln och kroppens förberedelse för en graviditet. När äggstockarna åldras minskar deras förmåga att producera dessa hormoner, vilket leder till hormonella förändringar och i slutändan upphör menstruationen.

 

Faktorer som kan påverka när klimakteriet inträffar

 

Genetik: När din mamma gick in i klimakteriet kan ge en indikation på när du själv kan förvänta dig det.
Rökning: Rökning kan påskynda klimakteriet med 1-2 år.
Kirurgiskt ingrepp: Borttagning av äggstockarna leder till omedelbar menopaus.
Behandlingar: Kemoterapi och strålbehandling kan påverka äggstockarnas funktion och leda till tidig menopaus.
Autoimmuna sjukdomar: Vissa autoimmuna sjukdomar kan påverka äggstockarna.
Prematur ovariell insufficiens (POI): I sällsynta fall upphör äggstockarnas funktion före 40 års ålder.

 

Symtom på klimakteriet

Klimakteriet kan ge upphov till en rad olika symtom, både fysiska och psykiska. Symtomens intensitet och kombination varierar kraftigt mellan olika kvinnor. Vissa upplever få eller inga besvär, medan andra kan uppleva betydande problem.

 

De vanligaste symtomen är:

 

Värmevallningar: Plötsliga känslor av värme, ofta i ansiktet, nacken och bröstet. värmevallningar kan åtföljas av svettningar, hjärtklappning och ibland frossa.
Sömnproblem: Svårigheter att somna, vakna ofta under natten eller vakna för tidigt på morgonen.
Torra slemhinnor: Torrhet i slidan, vilket kan orsaka klåda, sveda och obehag vid samlag. Torrhet kan även uppstå i ögon och mun.
Urinvägsbesvär: Ökade urinträngningar, inkontinens och återkommande urinvägsinfektioner.
Humörförändringar: Irritabilitet, nedstämdhet, ångest och humörsvängningar är vanliga.
Förändrad sexlust: Minskad lust till sex är vanligt förekommande.

 

Andra möjliga symtom:

 

• led- och muskelvärk
• huvudvärk
• viktökning
• koncentrationssvårigheter
• minnesproblem
• hjärtklappning
• yrsel

 

Diagnos av klimakteriet

Klimakteriet är en klinisk diagnos, vilket innebär att den baseras på kvinnans symtom och sjukdomshistoria. I de flesta fall krävs inga ytterligare tester för att ställa diagnosen. Blodprov för att mäta hormonnivåer kan ibland vara användbart, särskilt om symtomen är oklara eller om kvinnan är yngre än 45 år. Ett förhöjt FSH-värde (follikelstimulerande hormon) kan indikera klimakteriet.

 

Behandling vid klimakteriebesvär

Behandlingen av klimakteriet syftar till att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. Det finns olika behandlingsalternativ att tillgå, och valet av behandling är individuellt och bör göras i samråd med en läkare.

 

Hormonbehandling (HRT): Hormonbehandling är den mest effektiva behandlingen för klimakteriebesvär. HRT ersätter de hormoner som kroppen producerar i mindre mängd, främst östrogen. HRT kan lindra värmevallningar, sömnproblem, torra slemhinnor och minska risken för benskörhet. HRT är inte lämpligt för alla kvinnor. Det är viktigt att diskutera risker och fördelar med en läkare innan man påbörjar hormonbehandling.

Icke-hormonell behandling: Det finns även icke-hormonella behandlingsalternativ för klimakteriebesvär. Dessa kan vara lämpliga för kvinnor som inte kan eller vill använda HRT.

Livsstilsförändringar: En hälsosam livsstil med regelbunden motion, balanserad kost, stresshantering och tillräckligt med sömn kan lindra klimakteriebesvär.

Receptfria läkemedel: Vissa receptfria läkemedel kan lindra specifika symtom, till exempel värmevallningar eller sömnproblem.

Alternativa behandlingar: Akupunktur, yoga och mindfulness kan vara välgörande för vissa kvinnor. Det finns dock begränsad vetenskaplig evidens för effekten av dessa behandlingar.

 

Vad kan jag göra själv?

Det finns mycket du kan göra själv för att lindra klimakteriebesvär:

 

Motionera regelbundet: Fysisk aktivitet kan minska värmevallningar, förbättra sömnen och humöret.
Ät en balanserad kost: En hälsosam kost med mycket frukt, grönsaker och fullkornsprodukter kan bidra till att minska klimakteriebesvär.
Hantera stress: Stress kan förvärra klimakteriebesvär. prova avslappningsövningar, yoga eller meditation.
Sov tillräckligt: Tillräckligt med sömn är viktigt för både den fysiska och psykiska hälsan.
Undvik alkohol och koffein: Dessa ämnen kan förvärra värmevallningar och sömnproblem.
Sluta röka: Rökning kan förvärra klimakteriebesvär och öka risken för hälsoproblem.

 

När bör jag söka vård?

Om du upplever svåra klimakteriebesvär som påverkar din livskvalitet, bör du söka vård. Vi på Doktera kan hjälpa dig att utreda dina besvär, hitta rätt behandling och ge dig råd om hur du kan hantera klimakteriet på bästa sätt. Kontakta oss om du upplever:

 

• värmevallningar
• svettningar
• hjärtklappning
• sömnproblem
• sveda och klåda i underlivet (som inte förbättras med receptfria läkemedel)
• urinvägsbesvär.

 

Hur kan Doktera hjälpa dig?

 

• hjälpa dig att bedöma om dina besvär är relaterade till klimakteriet.
• ge råd om behandling och livsstilsförändringar.
• skriva ut recept på läkemedel vid behov.
• remittera dig vidare till specialistvård om det behövs.

 

Behöver du hjälp med dina klimakteriebesvär eller är du osäker på om du behöver behandling? Doktera finns här för att hjälpa dig. Använd vårt digitala hälsoformulär och få en bedömning och recept inom 10 minuter. Snabbt, tryggt och enkelt.

 

Kom ihåg

Klimakteriet är en naturlig del av livet. Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam och att det finns hjälp att få. Med rätt behandling och stöd kan du leva ett aktivt och hälsosamt liv även under och efter klimakteriet.

 

Läs vår artikel:

Vanliga frågor om klimakteriet

 

Tillförlitliga källor för mer information:

1177 Vårdguiden – Klimakteriet

Internetmedicin – Klimakteriella besvär