Doktera hjälper dig när du fått munsvamp

Vanliga symtom är vita eller gulvita beläggningar i munnen, rodnad, sveda och ibland en brännande känsla i tungan eller gommen. Vissa upplever även smakförändringar eller ömhet när de äter.

Behandlingen beror på orsaken och hur uttalade besvären är. Oftast används lokala läkemedel som nystatin, mikonazol eller klotrimazol i munnen, men vid svårare fall kan systemisk behandling med flukonazoltabletter behövas. Det är också viktigt att åtgärda bakomliggande faktorer, som muntorrhet, antibiotikaanvändning eller dåligt rengjorda tandproteser.

Ja, det finns både receptfria och receptbelagda läkemedel mot munsvamp. Exempel är svampdödande gel eller lösningar med nystatin som används lokalt i munnen. Vid svårare fall kan läkare skriva ut flukonazoltabletter.

Munsvamp hos spädbarn behöver inte alltid behandlas, men vid behov används oftast lokal behandling i form av gel eller lösning. Ammar barnet kan det vara aktuellt att behandla mamman samtidigt. Svarar inte barnet på behandlingen bör läkare bedöma om vidare utredning behövs.

Munsvamp visar sig ofta som vita eller gulvita beläggningar på tungan, gommen eller insidan av kinderna. När beläggningarna skrapas bort kan ytan under vara röd och öm.

Munsvamp smittar normalt sett inte på samma sätt som en förkylning, men svampen kan överföras vid nära kontakt, som kyssar. Det är dock oftast kroppens egen rubbade balans mellan bakterier och svamp som orsakar infektionen, snarare än smitta från andra.

Munsvamp kännetecknas av vita beläggningar som ofta går att skrapa bort. Andra munsjukdomar kan ha liknande symtom, så det är viktigt att söka vård för att få rätt diagnos.

Behandlingstiden varierar, men med rätt lokal behandling försvinner besvären oftast inom en till två veckor. Vid nedsatt immunförsvar kan behandlingen behöva pågå längre, ibland i flera veckor.

Munsvamp kan ibland vara ett tecken på sjukdomar som diabetes, HIV eller andra tillstånd som påverkar immunförsvaret. Om du får munsvamp ofta eller har svårt att bli av med det kan det vara bra att kontakta läkare för att utreda eventuella bakomliggande orsaker.